DMF Online

Korpral Olaths, spejare i hans helighets kejsarens arme, rapporter beträffande spliterfleet Lamnia.
"Må kejsaren bevara oss och vara framtiden nådig." Den heliga skrift, kap. 14, vers 45.

Logg 1:
Dag 2139, 15:34.
Vår patrull var ute på spaningsuppdrag i ett område vi visste tillhörde den relativt nyanlända Eldargruppen. Vårt uppdrag var att sammla upplysningar om vad de hade för intresse i denna planeten. Vi hade slagit läger på en kulle några kilometer från deras position och täckt oss själva med optiska kamoflagenät. Vi såg att de verkade mobilisera en mindre styrka. Ett par svävare och några grupper med infanteri samt en wraithlord hade satts i rörelse och höll på att förses med utrustning och proviant. [Nogrannare rapport om dessa rörelse finns i rapport 46828710.C] Notarie Stomans kommentar.

Vi följde eldar partrullen under ett par dagar. De hade med störsra sannolikhet reda sett oss men verkade inte bry sig. Troligen var de ute efter något annat. Vad detta nu än var ansåg jag att det var av största vikt att ta reda på detta, även om det skulle kosta oss livet. FÖR KEJSAREN!

När vi skulle passera en höjd 4km bakom eldarpartullen startade oljuden. Vid ankost till krönet fick vi överblick på situationen. Eldarna hade drabbat samman med grupp insektsliknande monster. [Troligast Tyranids] Notarie Stomans kommentar. Striden utkämpades mellan några ruiner och kullar, det verkade som att det var monstren som anfallit då eldarna hade hunnit placera ut minor mellan dem och sig själva. Dessa briserade under de kloförsedda fötterna. Warp spiders nyttjade sina ryggnmonterade transportmedel för att hoppa från plats till plats och sprida sina välriktade salvor från mål till mål, skalbaggarna dog i dussintal. Wraithlorden avancerade men möttes av en mindre grupp ormliknande varelser snabba som blixten. Dessa var dock ingen match för lorden, de krossades under dess fötter eller slets mitt itu. Större monster sträcte ut sig och spydde ut grupper av mindre kritter, alla beväpnade med klor och någon sorts skjutvapen. Högerflanken höll på att splittras under den hårda ansättningan från monstren. Situationen räddades av farseerns snabba reaktionsförmåga samt mobiliteten hos eldarna. I sista sekund förflyttades de utsatta delarna av partullen till vänster flanken, hoppade ur fordonet och decimerade skalbaggarna på den kanten. Striden var vänd. Eldarna krossade vänsterflanken med eldkastare och massiv eldgivning. Inga av monstren lämnades levande.

Här slutade vi övervakningen av eldarpatrullen. Nu vet vi vad de jagar. Innan vi återvände till kolonin sammlade vi in några prover från monstren.

Korpral Olath, klart slut.

********* Eldarvinst ***********

Korpral Olaths, spejare i hans helighets kejsarens arme, rapporter beträffande spliterfleet Lamnia.
"Må kejsaren bevara oss och vara framtiden nådig." Den heliga skrift, kap. 14, vers 45.

Logg 2:
Dag 2142, 10:38.
Vi har fortsatt att spana på tyraniderna. De hade inte rört sig särskillt mycket sedan de blivit besegrade av eldarpatrullen. Nu var de i rörelse igen. Vi spanade på dem dels från vår utkikspost i bergen samt från en specialutrustad valkyria.
De hade länge legat i dvala i en undanskymd dalsänka, denna helt oigenkännlig. Tidigare stod det en skog i den, nu liknade den mer en bubblande sjö fylld av en grönorange sörja. Tentakler kravlar upp ur sjön och griper efter allt som finns inom räckhåll. Vi har även sett skadade tyranider dras ned i denna grop. Verkar som om allt kan omvandlas till biomassan dessa varelser består av.
Nu var tillräckligt många av dem nyskapade för att utföra uppgiften som ålagts dem. Alla samlades och gav sig av i samma riktning, utan att det verkar som om några order getts [Tyranider är en mycket psykisk ras, kommunikation sker mentalt] Notarie Stomans kommentar.
Vi begav oss snarast till vår valkyria, startade kamoflagefunktionen och gav oss av.

Vi blev väldigt förvånade över hur snabbt de rörde sig. Nästan lika snabbt som ett mekaniserat kompani i god terräng. Efter bara några timmar hade de funnit sitt byte, en annan eldar patrull.
Denna blev något tagen på sängen, wraithlorden som följde patrullen var fanns en bit bort och skulle inte kunna hjälpa sina bröder förrän senare.
Tyranidera verkade ha lärt sig från sin senaste sammanstöt med de agila eldarerna och inriktade sig på att komma så nära inpå dem som möjligt innan de han reagera. Samt att sänka svävarna så fort det gick.
Ett fordon sänktes snabbt innan eldarerna svarade. Då eldarerna var utspridda och deras transporter gick ned en efter en började det snabbt se mörkt ut för deras del. Tyraniderna var minst tre gånger så många som dem och med deras wraithlord fortfarande en bit bort var det ett förlorat slag. När lorden sent omsider anlände till striden var den redan förlorad och den blev snabbt omringad, beskjuten och tillsist neddragen och dränkt i ett hav av huggande klor.
När dammet laggt sig och nidsen dragit sig undan dränkets slagfältet i tuggande rippers. Inget utom de tomma skalen från fordonen lämnades kvar. Inte ens växter skonades.

Vi kommer fortsätta att skugga gruppen tyranider, förhoppningsvis sätter den inte kurs mot kolonin.
Kejsaren beskyddar.

Korpral Olath, klart slut.

*********** Tyranidvinst *************

Korpral Olaths, spejare i hans helighets kejsarens arme, rapporter beträffande spliterfleet Lamnia.
"Må kejsaren bevara oss och vara framtiden nådig." Den heliga skrift, kap. 14, vers 45.

Logg 3:
Dag 2147, 18:02.
Återkommande observationer av tyraniderna visar på ökad aktivitet. Efter den senaste drabbningen med eldar patrullen har de fortsatt att svepa fram över området sökandes troligen efter fler patruller.
Jag är inte helt säker på följande tes angående dessa varelser men mina observationen styrker den.
Det verkar som att tyraniderna efter en strid sammlar ihop resterna av motståndarna och sammlar dessa i någon av sina genbasänger. Geggan i dessa används sedan av de större varelserna för att framställa andra tyranider. Således kan de alltid kalla in nya förstärknigar, och ju mer de strider desto fler blir de.

Vi följde kritterna till ett eldhärjat jordbruksområde, detta hade en annan eldarpatrull också funnit, konfrontationen var oundviklig.Tyraniderna samlade sig snabbt på en lång linje och förberedde sig på att gå till anfall. Eldarerna reagerade blixtsnabbt och innan tyraniderna hade rört sig ett steg framåt så började skotten hagla över dem. Ledda av sin wraithlord hade eldarerna stulit initiativet och gått till motangrepp. Från vår höjd såg vi att de var uppdelade i 2 större grupper, en i varje ända av slagfältet. Vi drog en viktig lärdom av denna observationen, först bombade tyraniderna den ena halvan med indirekt eld. En hel grupp eldarkrigare dukade under för detta. Resten på den flanken drunknade snabbt i ett hav av klor och kroppar. Den sista att falla på den flanken var wraithlorden. Tappert kämpande slet den dussintals i stycken men antalen gjorde striden hopplös.
Bakom en kulle stod farseern och kommenderade sina trupper, dessvärre var han aldeles för upptagen med detta för att upptäcka gruppen gentjuvar som angrep flanken. Det tog bara några ögonblick innan allt var tyst och stilla bakom den kullen. Efter att den högra flanken var krossad uppskattade jag det till att tyraniderna hade tappat 15-20% av sin styrka medan eldarerna var kraftigt decimerade. Utan sin wraithlord och farseer dukade även vänsterflanken under. Hela drabbningen tog inte mer än några timmar. På denna plats stannade horden för att som tidigare sammla in kroppar efter sina besegrade fiender.
Jag tror att tyranidrasen är ytterst adaptiv och föränderlig. Mina senaste observationer har visat dett de blivit dödligt effektiva på att besegra Eldars. Det får en att undra vad som skulle hända om dessa varelser skulle byta ifrån att anfalla landsbyggden till att ge sig på bebyggelse. Jag ber till kejsaren varje dag att kommande anfall skall dröja så vi hinner förbereda oss grundligt.

Korpral Olath, klart slut.

*********** Tyranidvinst *************

Korpral Olaths, spejare i hans helighets kejsarens arme, rapporter beträffande spliterfleet Lamnia.
"Må kejsaren bevara oss och vara framtiden nådig." Den heliga skrift, kap. 14, vers 45.

Logg 4:
Dag 2148, 06:02.

Tidigt denna morgon satte sig åter tyraniderna i rörelse. De fortsatte inåt det eldhärjade jordbruks området. Det som för oss är livsmedel verkar dessa varelser också kunna tillgodogöra sig. Under sin framryckning grävde de upp flera matförråd som finns utplacerade i denna omgivningen.

Det var under denna framfart som de stötte ihop med en större grupp Eldarer ledda av Farseer Belsebub. [Rapporter om denna individ finns i kategori FS256.C] Notarie Stomans kommentar.
Dessa kom välförberedda med warwalkers, trupptransporter, stora grupper infanteri och även en Avatar. Helt klart var att denna grupp kommit för att hämna sina fallna bröder från tidigare drabbningar. Som så många gånger förr kastade tyraniderna sig över sina motståndare med sällan skådad frenesi, jag kan knappt tro hur snabbt de rör sig trots att jag sett det med egna ögon. Innan eldarerna hade hunnit avfyra ett skott hade vissa av varelserna tillryggalagt minst halva sträckan till eldarleden. Belsebub organiserade sitt försvar med ihopflätade infaterigrupper som till stor del hade tagit skydd i närliggande ruiner. Spjutspetsen i försvaret var den mäktiga avataren vars brinnande kropp borde sätta skräck i vad som helst. Tyranidernas anstormning fortsatte, de nyttjade en stor rykande skog att täcka större delan av sitt avancemang från eldarskytte. Mindre varelser kastade sig genom skogen och överföll både Warpspiders och avataren. Den senare fylldes av sitt brinnande hat för de småvarelserna och började vandra sin blodiga bana i deras led. Min rekomnedation till åtgärd mot denna om vi någonsin skulle möta en är att skjuta ned den innan den når våra linjer, inget kunde stoppa den. För varje sving den gjorde dog ett par bestar. Tyraniderna har den senaste tiden haft många tillfällen att öva skytte mot eldarfordon och nu blivit skickliga på värvet. Synergin i deras attacker kan vara oerhört förödande. Det som händer näst är ett bra exempel på detta. Skyttebestar sköt sönder en transport på flanken, samtidigt som reserverna anlände. Genstealers anföll väktarna i transporten och rev ned dem till sista man. Avataren fortsatte sitt blodiga värv utan att sakta in på takten. De högg ned grupp efter grupp av bestar till synes outröttlig. Vi tappade alla räkningen på hur många den dödade, men en sak är säker, den själv kunde ha vänt striden.

Efter en lång och utdragen strid, som var jämn in i det sista, beseglades eldarernas öde av några lyckoträffar från tyranidernas sida, olyckliga omständigheter samt ett underlägset antal. Dagen var tyranidernas, men priset för dem hade varit högt. Inte för att jag tror det kommer bromsa deras framfart särskillt mycket. Ny bestar kommer att skapas i genpolerna, lärdomar föras vidare och resurserna i området nyttjas. Men en sak kommer leva kvar från denna strid till och med i tyranidernas minne och det var avatarens vrede. Må kejsaren skydda oss om vi någonsin skulle hamna öga mot öga med en sådan.

Korpral Olath, klart slut.

********* Tyranidvinst***********

Korpral Olaths, spejare i hans helighets kejsarens arme, rapporter beträffande spliterfleet Lamnia.
"Må kejsaren bevara oss och vara framtiden nådig." Den heliga skrift, kap. 14, vers 45.

Logg 5:
Dag 2157, 12:41.

Uppdrag:
Leverera forskarnas senaste vapen mot tyranidhotet. Detta vapen som mer ser ut som en sond eller en mindre satelite överantvardades till oss av för att av oss levereras till hjärtat av tyranidnästet. Hedersuppdrag kallades det, snarare självmordsuppdrag om någon skulle fråga mig. Vilket så klart ingen skulle...

Det sades oss att denna sond skulle störa ut tyranidernas kommunikation och göra dem förvirrade. [Med största sannolikhet vända dem mot varandra] Notarie Stomans kommentar. Vet inte vad jag tror om det men order är order. Påminn mig om att begära förflyttning när allt detta är över.

Vi visste var tyraniderna befann sig, de återhämtade sig på odlingarna 2 tidszoner bort. Förbannade kritter, de måste snart ha konsumerat alla matreserver som finns i det området. Ber till kejsaren att de inte ska genomskåda kamoflagefältet kring valkyrian när vi närmar oss för leveransen.

Leveransen gick bra, vi gick in i låg hastighet på låg höjd, aktiverade sonden och släppte ned den i ett hölass. Något duger de där farmerna till. Det tog inte lång tid innan helvetet bröt ut. Fast denna gång på ett bra sätt.

Helt klart var att tyraniderna avskurna från det högre sinnet vände sig till sina ledarbestar. I denna ansamling fanns det 2 stycken. Dels moderbesten vi förföljt men ochså en ny bevingad varelse. Efter bara några minuter var de i full gång med att slakta varandra. De verkade inte kunna skillja vän från fiende. Den bevingade varelsen, kommer hänvisa till denna som "feta skräcken" från nu, ty den var fasansfull [Namnet skall editeras när varelsen identifierats, Notarie Stoman] kastade sig över sina artfränder med oanad frenesi och nedgjorde fler än vad jag tror en hel patrul Catchan vets. skulle kunna göra på en vecka. Dess sida led dock stora förluster från skytte och det verkade som de flesta varelser den hade under sin kontroll inte hade anlänt till slagfältet än. Detta faktum utnyttjades snabbt av Lamnia som gömde sin skyttebestar i den brinnande skogen i mitten oc skickade alla andra trupper att översvämma den feta skräcken. Dränkt i kroppar slogs den envist vidaer och vägrade att ge med sig. Vår uppskttning är att den stred mot inte mindre än 20-30 gaunts samt en 5-6 krigarbestar. Nu började feta skräckens reserver komma in i leken. Dessa kom rusande från kanterna och gömde sig i närbelägna skogar för att minska skadan av Lamnias skytte. Dessvärrde kom de inte tillräckligt många i taget utan en efter en blev reserverna nedskjutna. Visst drog de andra bestar med sig men förlusterna var stora. Måste dock vidhålla att ett dött monster är ett bra monster.

När vi vände blickarna mot feta skräcken såg vi att den utkämpade en hopplös strid. Gaunt hängde i dess vingar, hindrade den från att fly medan andra småvarelser bet och rev där de kom åt. Efter att feta skräcken hade gjort ned de sista av krigarbestarna hittade en av gauntsen en lucka i dess ryggpansar och den var död. Efter att allt lugnat ned sig återvände vi till basen eligt order för att avlägga rapport. Stämningen i farkosten var god. Vem blir inte glad över att se dessa kritter dö? Verkligen en strålande dag i den helige kejsarens tjänst.

Korpral Olath, klart slut.

********* Tyranid(Lamnia) vinst***********

Korpral Olaths, spejare i hans helighets kejsarens arme, rapporter beträffande spliterfleet Lamnia.
"Må kejsaren bevara oss och vara framtiden nådig." Den heliga skrift, kap. 14, vers 45.

Logg 6:
Dag 2169, 16:22.
Fler observationsuppdrag. Ibland undrar jag om de inte kan finna någon annan som kan göra dessa. Ibland tror jag att ledningen vill mata oss till tyraniderna med tanken på alla uppdrag vi fått i deras närhet. Denna gång hoppas jag att vi slipper dem.

Atropatherna har skådat ett hål i warpen inte lång från denna planet. Inte långt efter denna syn upptäcktes en farkost som bröt sig in i atmosfären, denna farkost hade signalement från skyttel tillhörande kaosmarines. Som om vi inte hade problem nog på denna planeten. Ledningen jobbar dock på en plan för att få våra fiender att slå ut varnadra. Allt som fattas nu är väl att orkerna kommer med...

Dagens uppdrag är att spana på de nyanläda och om möjligt ta reda på vad de gör här. De har landat i samma farmoråde som vi senast siktade tyraniderna, troligen vill de bara räda till sig mat. Men nä, vi måste ge oss ut och ta reda på vad som händer.

Väl framme ser vi hur de båda parterna redan har kastat sig över varnadra. Pris ske kejsaren! Kaoskrigarna är ledda av en trollkarl på cykel. Denna far runt över slagfältet, ger order och dräper skalbaggar. Hans trupper är inte många och har förskansat sig uppe i ett rykande hus. Det enda som inte står i ljusan låga. Tyraniderna rycker framåt i högsta hastighet, dock så stoppas framryckingen upp på vänsterflanken av att trollkarlen med sina cykelkompisar dyker rätt in i horden och kastar sig över den största best han kan finna. Striden blir jämn och flera gaunts dör i sina försök att rädda den större varlesen. Till sist med ett vrål dör den. Den enda som klarat sig av cyklarna är trollkaren com nu letar efter nästa mål. Han finner några av skyttebestarna och kastar sig över dessa. Krigarbestana som kämpat sig igenom det brinnande huset hinner upp honom och dräper hädaren.

Under tiden som detta utspelar sig hinner en stor grupp med klogaunts fram till huset där marinerna förskansat sig. De kastar sig över förgörarna på bottenvåningen och hackar itu dem. Det är nu det mest skräckinjagande händer. Det börjar blixtra och spraka om en av marinerna på ovanvånging. Denna lyfts upp några meter i luften och exploderar i en kaskad av blod och kroppsdelar. Efter att den röda dimman lagt sig ses en stor demon vråla. Denna kastar sig genast över klogauntsen på bottenvåningen och sliter dem i stycken.
Demonens frenei får de övriga skalbaggarna att ta skydda bakom ett brinnande hus, striden är över och tyraniderna får ses som vinnare. Inte många fler än demonen står upp på kaossidan.

Vi ger oss snabbt av hem för att rapportera att en grotesk demon vandrar på planetens yta.

Korpral Olath, klart slut.

********* Tyranidvinst***********

Korpral Olaths, spejare i hans helighets kejsarens arme, rapporter beträffande spliterfleet Lamnia.
"Må kejsaren bevara oss och vara framtiden nådig." Den heliga skrift, kap. 14, vers 45.

Logg 7:
Dag 2153, 12:14.
Mycket har hänt sedan senaste rapporten. Nyheten om det misslyckade mötet för att disskutera freden över planeten. Och vem bjöd in tyranidmonstren förresten? De hade förstånd nog att utlämna orkerna men tyraniderna? Mötet blev hur som helst ett blodbad, enbart Whitescars ledaren ska ha kommit därifrån.

Men det som följde efter det är bara ännu mer bissart. Vi vet inte vad som hänt, men alla vände sig mot varandra. De mest konstiga allianser uppstod när alla vill slå sig bort från mötesplatsen.
Vi har sedan en tid hållit koll på tyraniden Lamnia och dess horder. Denna hord slog sig samman med Whitescars och kastade sig över Svartmans storkompani och Echo Bravo.

Upptakten var likt lugnet före stormen, de båda sidorna ställde upp sig mittemot varandra och försökte få den andra parten att släppa fram dem. Det var Echo Bravo som insåg att detta inte skulle hålla länge till och öppnade eld mot Whitscarsen. Echo Braovs tank skvadron decimerande de cykelridande marinesen med brännande plasmasalvor och battle cannons. Allt annat öppnade också eld efter startskotten hade gått. En droppod föll ned från himmlen och ut ur den rusade furiosa rymdvargar med blixtrande bolters och meltor. När röken la sig fanns drygt än hälften av Whitescarsen kvar. Vid tiden då nidsen och marinesen reagerade var läget ganska förvirrande. Den enda som verkade ha koll på läget på nids/whitescar sidan var kaptenen för marinesen. Han blev skogstokig när han såg vad som hänt med hans stolta kompani. Han satte gasen i botten på sin cykel och rusade rakt in bland vargarna, armar och ben flög åt alla håll när han gick lös med sitt heliga vapen. Det var inte för intet som han var den enda överlevande från det diplomatiska mötet.
I övrigt gick avnacemanget för dem ganska långsamt. Koalitionen mellan guards och vargar var inte sen att svara. Så fort de laddat om alla sina tunga vapen började kanonerna dåna. Nids och marines flög högt på de platser där skotten träffade. Denna gången var det nidekrigarna som fick bita i gräset. Enbart 1 krigare och primen överlevde brisaderna. Det såg ganska mörk ut för nids och vargar. De hade knappt kommit halvvägs fram till skyttelinjerna och redan hade de tappat räkningen på sina döda.
En som inte hade gett upp hoppet bland dem var Kor'sarro Khan jr, efter att ha hackat ihjäl alla vargar inom synhåll kastade han sig över stridsvagnarna. Allt som fanns kvar av hans glada gäng var han själv, en biker samt 2 landspeeders. Lyckligtvis fanns det gott om skalbaggar kvar. Dessa rusade framåt, skjöt sönder bander på stridsfordon, skadade om stridsvagnar och jagade bort valkyrian.
Vi såg att så fort tanksen tystnade försvann stora delar av eldkraften och nidsen samt vargarna hämtade sig, omgrupperade och anföll. På vänsterflanken härjade Kor'sarro Khan jr som verkade helt ostoppbar. Vänstersidan leddes av inkarnationen av Lamina, denna best kastade sig med sina undersåtar över guardvetsen och sedan jagade den bort de sista vargarna på den flanken. Nidsen och vargarna höll 2 av de viktigaste positionerna på slagfältet. Guardsen och vargarna gjorde vad de kunde för att skjuta bort ett av objektiven från dem, men en ensam gaunt höll ställningarna. Den sista av guardskadronerna offrade sig hjältemodigt för att bestrida mittenobjektivet och tvinga striden att förtsätta.
Det var för sent, trots den hjältemodiga insatsen hölls 1 av objektiven fortfarande av nidsen och marinesen. Segerna var deras. De skilldes åt så snabbt det var möjligt, marinesen var nog oroliga över att horden skulle kasta sig över dem och nidsen hade sett Kor'sarro Khan jr:s vrede. Inget verkade kunna skada den mannen, han hade under striden stått emot allt från sågsvärd till plasmakanoner.

******** Tyranid / Whitescar vinst ***************